Vaknade precis och det första mamma säger är att: Vi kanske måste åka med Missan till vertinären...
Hon har satt något i halsen!

Och när jag gick ut ur sängen så kommer hon upp för trappen.

Fyfan vad hämskt det låter!! Det låter som om hon kommer att kvävas!! USCH!
Hon försöker att kräkas och hosta! Men det går inte!! :'(

Fyfan! Jag sitter och as tjuter! Jag kommer inte att klara det om inte hon klaras sig!! Det går bara inte!!

Jag minns första dagen hon kom hit. Det var 5 år sedan. Hon satt i sin bur i 10 minuter, sen gick hon ut.
Då satte jag mig på golvet, då kom hon och la sig i mitt knä och somnade!
Fyfan vad jag älskar dig gumman! Det finns inte ord för det!!
Om du inte klarar det, kommer du alltid att finns i mitt hjärta...!!



Love you honnnny! <3


Puss - Johanna Melin